MAJA
BJÖRSNE

77, Atacama del 2

Första utflykten som sagt cykelutflykt. Jag mådde piss, ont i halsen och feber, men satte i mig en chilensk Ipren och försökte fake it till i made it. Fungerade sådär.

fint var det dock febern till trots!

Efter cirka en timmes cyklande från San Pedro, snabb paus vid entrén för att betala inträde (50kr) till urfolksorganisationen som driver dalen, kom vi fram till första stoppet, en kuperad trek över sanddyner och upp på en topp. Gassande sol och inte en gnutta vind. 

på toppen! 

Här någonstans tog mina krafter slut och jag annoserade att jag inte skulle följa med till nästa stopp (saltgruva - fläckvis var marken täckt av salt och en bit söderut fanns också en riktig saltöken, som vi tyvärr inte besökte) utan istället börja ta mig till en utkiksplats varifrån solnedgången skulle vara magisk. Fick sällskap av Ella och Lovisa och vi cyklade (rullade! äntligen nedförsbacke) hela vägen tillbaka till motorvägen, för att sedan påbörja en jävulsk klättring upp till sagda utkiksplats. 

Till slut kom vi fram! Satte oss ner för att vila och invänta solnedgången. Busslaster med turister började rulla in, men vi satt alldeles vid kanten och om man struntade i sitt perifera seende gick det nästan att låtsas att man var ensam med världen.


76, Atacama del 1

Hej! Jag har flyttat till Chile! Här ska jag vara i tre månader för att ha praktik på en organisation som jobbar för sexuella och reproduktiva rättigheter, innan jag åker tillbaka hem till Sverige i augusti. Är sedan några dagar tillbaka nyinflyttad i huvudstaden Santiago, där jag bor hos en arkitekt som heter Tomás. Den första veckan i Chile ägnades dock åt lite hederligt resande! Vi landade på söndagkvällen (28/4) och begav oss ett knappt dygn senare med nattbuss upp mot Atacamaöknen. Genom bussfönstret gick solen upp, någonstans i Antofagastaregionen.

Vi bytte buss i Calama och ankom till slut, efter en bussresa på totalt 23 timmar, San Pedro de Atacama, en liten by som fungerar som utgångspunkt för diverse utflykter och upptäcktsfärder i Atacamaöknen - för övrigt världens torraste öken! Det har jag hört Sir David Attenborough säga i Planet Earth.

Här någonstans började jag känna av halsont och allmän sjukdom, men det hindrade mig inte från att gå upp vid klockan 7 nästkommande morgon för att se solen gå upp över bergen. Jag hade sällskap av ett gäng hundar, en bråkdel av alla som fanns i San Pedro.

Det var tyst och kallt. Bergen blev rosa på andra sidan byn men det syntes knappt från där jag var. 

sen kom solen!

och då gick jag tillbaka till vårt hostel för frukost och pulverkaffe. Spola fram någon timme till och gänget var redo för första utflykten: cykel till Valle de la Luna.



74, Montserrat

Mamma har varit här på besök! Vi hade det fint, åt mycket god mat, drack otaliga kaffe i solen och gjorde en ordentlig utflykt till Montserrat-bergen som ligger någon timme från Barcelona med tåg.

Från tågstationen gick det linbana upp till basstationen, ett uråldrigt kloster som klänger sig fast vid klippkanterna.

Mamma

Det var mulet och molnigt och visst kunde jag hålla med mamma om att det var synd på utsikten - men kameran tackade och bugade.

Kolla detta vackra! Vi gick den längsta rutten och tog oss därmed upp till en topp på ca 1200 meter. Därifrån såg man inte särskilt mycket, men ibland skymtade marken långt där nere mellan molnen och dimslöjorna. 

Världens gulligaste mamma har jag

mmmhmmmmmhmmmm så fint

Efter matsäck och ytterligare någon timmes vandring kom vi tillbaka ner till klostret, där vi kikade in och tände ljus innan vi tog linbanan ner till tåget igen. 


73, karneval i Sitges

Ojojoj här! kommer grejer! Från karnevalen i Sitges dit jag åkte efter min och Linneas visit på Sant Pau. Sitges är en liten stad en knapp timme söder om Barcelona dit det går billiga pendeltåg. Som jag förstått det åker man oftast dit för att bada - jättevackra stränder - men just den här gången gällde det alltså karneval. 

I Sitges var det fullt med folk! Bland dem fanns också mina KOMPISAR! Felicity med gf Ellen och hennes kompis, Mikaela och Alex. Gött gäng gött häng.

Felicity och Mikaela

gänget! 

~~~~Mikaela appreciation section~~~~~

Innan själva karnevalståget började satt vi ute på en pir och drack öl och tittade på solnedgången. Klyschig medelhavstillvaro, visst?

Klyschornas klyschpris gick dock till Felicity och Ellen, titta på dom bara. Provocerande fina

Sen köpte vi pommes och churros, satte oss på ett elskåp och tittade på när folk salsadansade förbi. Resan hem var nightmare pga så mycket folk men Mikaela och jag överlevde som de true survivors vi är. Helhetsbetyg på kvällen: en stark 4/5. 


72, Sant Pau

Bilder från när jag och Linnea var på Sant Pau (gammalt sjukhus) och kollade läget. Här kunde man alltså vara sjuk om man var barcelonabo i början på 1900-talet.

Linnea sniffar lavendel

det bästa var att vi sprang rätt in i en operakonsert. 10/10 kulturupplevelse. Sen åkte jag till Sitges för att gå på karneval! mer om det i ™™™™nästa inlägg™™™™™


71, Tortosa

Bättre sent än aldrig heter det visst! Här bilder från när vi för nu typ 1,5 månader sedan (??? sjukt) mellanlandade i Tortosa på väg hem från Deltebre. På bild: vänner och våren.

Plockade oliver! och smakade! Riktig turistvarning för det var skitäckligt och helt klart inte något man GÖR.

Vi försökte ta oss upp till en borg men hamnade fel tillräckligt många gånger för att ge upp.

Ella 

Turistparadörer

Viktigt att stanna och titta på utsikten

Vi hittade en annan borg som var mycket enklare att ta sig upp i. Ella gjorde så med besked.

Ett till utsiktsstopp.

Innan vi fortsatte hemåt gick vi och kikade närmre på ett monument vi kört förbi på ditvägen, stående mitt i Ebro. Visade sig (föga förvånande, kanske) ha att göra med slaget vid Ebro, men det var pro Franco och inte pro the good guys. Ett av få sådana monument som finns kvar och tydligen föremål för en del diskussion i lokalpolitiken.


Vi körde vidare hemåt med snabbstopp i Tarragona för tapas och kaffe och någon gång på eftermiddagen lämnade vi tillbaka bilen och förklarade vi första, och hittills enda, klassutflykt avslutad. 


70, Deltebre III

Sista härifrån nu! 

Vi badade som sagt, sen snabbt hemåt för att försöka undvika vad som kändes som en obligatorisk stundande förkylning (spoiler: vi slapp!)

Hemma drack vi te, tittade på solnedgången från terassen, lagade mat, spelade spel. 

Vaknade ensam på övervåningen nästa morgon och det kan hands down ha varit bland de mest rofyllda uppvaknanden jag erfarit i mina 23 år. Heja sova på golvet och heja ljusa rum! Måndagsmorgon dessutom - vi åt frukost, packade ihop, pekade ut närmsta by med en borg på Danilos karta och satte oss i bilen för att köra dit. 


69, Deltebre II

Mer från Deltebre utflykt 1! Här Matilda vid vattenbrynet

Ella och lilla huset

Vi hade sikte på ett utlovat utkikshus där det (om vi hade tur) skulle gå att se flamingos. Och flamingos fanns det! inga på bild dock för de var långt bort, men med kikare gick det alldeles utmärkt att se både det ena och det andra.

Ella

Sen tillbaka in i bilen för att köra längre ut på näset! Visade sig vara ett mycket mycket bra beslut för det var typ det vackraste som fanns 

Hela marken var täckt av små små fågelfotsavtryck som bildade mönster och gav en the creeps

Danilo badade fötterna!

och sen pekade han ut sina ägor


68, Deltebre I

För några veckor sedan åkte vi på vår första klassresa! Vi hyrde bil och körde ett par timmar söderut till Deltebre, en liten by på udden där floden Ebro har sitt delta. Därav namnet.

Vi hyrde in oss i ett lägenhetshotell med EKOLOGISK PROFIL, där fanns avokadoplantor och jag sov på japansk futonsäng. Lyxkänning faktiskt. Nåt ska man ha.

När vi kom fram åt vi våra matlådor och drack espresso på en av våra 2 terasser. 

Sedan dags för själva besöket till deltat! Vi fick tips om var det skulle gå att se flamingos, hyrde en kikare, tog med oss en karta och satte av.  Danilo agerade kartläsare.

Första tanken (förutom hur fint det var!) när vi klev ur bilen ute på landtungan: vill ha husbil.

Titta fint fint 

Using Format